Ordf Bergakungen

Söndagen den 28 april hittades Jan Eriksson död i sin lägenhet, som en blixt från klar himmel fanns Jan inte med oss längre. Detta blogginlägg är mina personliga tankar kring Jan.

 

Jag är född in i organisations Sverige …

att delta i en föreningsstyrelse eller sitta ordförande har jag fått med modersmjölken. Min pappa var ”Mr” ordförande i Arboga. När jag växte upp var han ordförande i IOGT, Köpmannaföreningen, Hantverksföreningen, Västmanlands Cykel- och Sporthandlare samt stormästare för Tempel Riddarna. Listan kan göras lång.

 

Vid min första kontakt med Jan Eriksson var han inte direkt den person som man identifierade som en ”styrelse typ”. I samband med stambytet i Bergakungen sökte vi i styrelsen medlemmar som kunde hjälpa till och vara lite mer expert (dvs. hade erfarenhet av vad som stod framför oss) i vårt projekt. Vi fick tre frivilliga, Bror som kunde el, Christer som var byggare och Janne som var ”röris”. För denna kontakt var Janne en anonym person för mig, identifierad mest genom att han körde runt i området med sin ”Carl Hanson van”.

 

Janne gjorde emellertid omedelbart ett professionellt intryck på mig, när vi diskuterade lösningar typ; rör i rör eller koppar, löda eller klämringar, avstånd mellan klamring var Janne klockren och med en suveränitet som satte alla på plats och fick alla entreprenörer att böja sig för Bergakungens vilja. Jannes engagemang var stort och det blev ganska naturligt att föreslå honom även som medlem i Bergakungens styrelse. Väl inne i styrelsen hade jag förväntat mig att Janne enbart skulle ta del i driftsfrågor. Men så blev det inte. Här visade Janne upp stor iver och engagemang som täckte hela den mångfald av problemområden som vi hanterar i styrelsen. T ex ”data” var ett vitt fält för honom men som han girigt gick in och ”forskade” och lärde sig. Att säga att Janne var en teknikfreak var att ta i underkant. Datorer, kameror och värmepumpsanläggning med avancerat styrskåp blev alla Jannes spelplan. Men han var också en klok person som tänkte hela tiden med Bergakungens och medlemmarnas bästa för ögonen. Jag har känt Janne i tio år och han blev inte bara en styrelsemedlem för mig utan även en privat bra kompis. Vi hade dagligen kontakt i alla typer av frågeställningar. Jag hjälpte Janne med data och han mig med rör, konstigt va.

 

Man kan konstatera att Jans och min bakgrund och förutsättningar var mycket olika men ändå hade vi väldigt mycket gemensamt. Att nu Janne inte finns med oss lägre är för mig personligen och jag tror även för många i Brf Bergakungen svår att ta till sig och förstå. Ena dagen fullt vital och bytte till sommarhjul på sin bil och morsade glatt på förbipasserande och andra dagen borta.

 

Det är med stor saknad, men även mycket glädje och stor förvirring som jag tänker på ”Janne” och skriver denna blogg. Jag ser det som en ära att få ha känt ”rörisen” Jan Ove Eriksson och kommer att sakna honom mycket.

 

Nacka 1 maj 2013.

Janurban Modigh

Ordförande HSB Brf Bergakungen